Låt oss göra ett tankeexperiment:

Tänk på din egen arbetsplats. Har du inte en arbetsplats, tänk på en grupp du tillhör.

Vem skulle du sätta högst i hierarkin i arbetsgruppen du tillhör? Vem skulle du sätta lägst? Gör det först innan du fortsätter läsa.

(Jag väntar på att du tänkt klart.)

Kom svaret snabbt för dig? Kanske kändes det lite skavigt att du uppfattar någon som en person med lägre status, medan en annan upplevs vara en toppkandidat. Eller så fastnade du i vad begreppet hierarki innebär. Du kan ha reagerat negativt på ordet. Ska vi verkligen sätta människor högre eller lägre ned?

Det är inte helt bekvämt att få syn på en del tankar och känslor. Samtidigt kan det vara intressant.

För många år sedan läste jag att vi människor har full pejl på vår ställning i en grupp. Redan från låg- eller mellanstadiet vet du var du själv och andra befinner sig i hierarkin i klassen.

Men det är sällan vi pratar om vilken “rankning” du har i en grupp. Förutom i sportsammanhang där det är en tävling och målet är att hamna högt upp på listan. Då kan du säga att Hanna Öberg ligger i topp i längdskidor och någon annan i botten. Du kan säkert komma på fler områden.

Som människa bedömer, och dömer, du dig själv och andra. Du kan jämföra titlar, kroppar, hur olika du och din kollega tjänar. Hen tjänar mer och är jätteslö! Kanske är du belåten med att ha den vräkigaste bilen 🚗 i kvarteret. Eller så cyklar 🚲 du minsann till jobbet, för att det är mest miljövänligt. Vi är olika snabba och hårda på att bedöma och döma oss själva och andra.

Du dömer andras åsikter, deras fysiska attribut, ja till och med hur de äter. Ät inte med öppen mun för då kan någon göra ett Facebookinlägg om det.

Du dömer dig själv. Jobbigt.

Vad går det att göra åt detta dömande? Steg ett är att få syn på dina tankar. Då kan du börja att hantera dem bättre, lite som i början av texten. Även de tankar du har om dig själv. Måste du vara extrovert för att passa in? Måste du jobba som en gnu varje dag? Måste du göra som andra? För vem bestämmer vad som är bra och dåligt? Vem är det som har beslutat att det är bättre att vara eller göra på ett visst sätt, jämfört med någon annat?

💡 Lek med tanken att du testar att släppa dömandet av dig själv och andra under en hel dag. Varje gång under dagen, som du upptäcker att du jämför dig själv med andra – se det för vad det är: en tanke. Det är något som bara är. Det är inte en sanning. Det finns inte något mellan raderna.

Vad händer med din relation till dig själv och till andra när du låter tanken vara en tanke?

Om den här texten väckte något i dig, dela gärna med dig av den till någon annan.